Lever jag som jag lär??
När man sitter med en vän och lyssnar och sen ger kloka råd så känns ju allt så enkelt och självklart för en själv. Men när man själv hamnar i liknande situationer så är det ju tyvärr inte så enkelt =( Man strular in sig i en massa tankar och funderingar som kan vara krångliga att ta sig ur själv...man fastnar i ett hörn och kan inte ta sig ur.
Idag tror jag dock att jag lyckades snurra runt och ta ett steg ur det där hörnet som jag hamnat i, allt känns så mycket lättare igen och jag vet ju att det kommer att bli hur bra som helst vad jag än beslutar mig för att göra =) Möjligheterna är ju hur många som helst och det är bara att ta för sig!! Dags att börja göra samma sak som jag säger till alla andra att göra, leva livet och göra det som är bäst för sig själv och de som finns nära en.
Den här dagen har varit en riktig slappardag....fick iväg barnen på dagis och skola sen kröp jag ner under täcket igen för att sova bort den förkylning som smugit sig på...vaknade av att Thomas studsade upp (trots att han var ännu sjukare än mig) och fixade lite frukost till oss <3 Han måste fortfarande ha varit halvtsovande tror jag ;-)
Sen blev det en lugn dag med tvättning, städ och en liten stund ute i det härliga vädret, frisk luft gör en bara piggare.
Pratade med min underbara faster idag också!! Vad det ska bli roligt att träffa henne och alla andra härliga människor uppe i Naggen i helgen =) Va roligt vi kommer att få det!! Ni som inte åker upp dit på den roliga alla <3-ans festen som kommer att vara på lördag kommer verkligen att missa nåt!! =)
Pratade med både mamma och pappa igår och ju äldre jag själv blir ju mer växer min kärlek till dom och beundran över hur de har uppfostrat oss och verkligen gett mig och mina bröder en helt underbar uppväxt. Sen det att jag vet att de finns alltid där för mig och mina barn nu också är ju en sån härlig känsla och en obeskrivlig trygghet <3 Tack för att just ni är mina föräldrar <3
Mina tankar idag går extra mycket till min underbara svägerska i hennes sorg <3 Livet har sin gång och ibland drabbar även sorgen oss, det är då vi måste stötta varandra och finnas där på de sätt vi kan, stora som små.
<3 <3 <3
Du är en sällsynt guldklimp hjärtat!!
